Sociala medier och datasäkerhet
De sociala medierna och applikationerna utvecklas hela tiden och nya applikationer och verktyg erbjuds så gott som dagligen. Gemenskaperna finner också nya användningsområden för de verktyg som finns och användningssätten och -reglerna för tjänsterna förändras. I det avseendet är det svårt att på förhand avgöra vilken användning av sociala medier som är trygg och vilken inte. Användningen kan granskas utgående från de allmänna principerna för datasäkerhet, så att de tillämpas utgående från den aktuella situationen.
Sekretess i sociala medier
De flesta situationer som berör datasäkerhet för en vanlig användare handlar om personuppgifter eller andra uppgifter som man inte vill att ska spridas på Internet. Å andra sidan vill användarna också själva bestämma hur och vem som kan titta på och använda deras alster, t.ex. bilder eller videor. En viktig färdighet när det gäller datasäkerhet och sociala medier är att kunna hantera nätidentitet och sekretess.
Nätidentiteten består av användarens användarnamn, täcknamn eller namn, profilbilder och annan information som beskrivs i profilen. Till nätidentiteten kan man också räkna användarens sökhistorik, deltagande i nätverk, aktivitet eller annan information som automatiskt sparas och kan tas fram. Användaren efterlämnar ett digitalt fotavtryck på nätet; det som man en gång publicerat på nätet eller i sociala medier är svårt eller ibland nästan omöjligt att radera.
I de flesta sociala medieapplikationer (såsom Facebook och Youtube) kan användarna själva hantera sina sekretessinställningar (eng. privacy settings), med andra ord välja vilken information som visas, respektive inte visas offentligt för andra användare. Det lönar sig inte att registrera sig som användare av sociala medieverktyg och -tjänster som inte ger möjlighet att hantera sekretess eller användaruppgifter. Innan du tar i bruk en tjänst eller ett verktyg är det därför alltid skäl att kontrollera i användarvillkoren hur person- och användaruppgifter hanteras. Det är också skäl att beakta att användarvillkoren i många utländska tjänster kan ändra i framtiden och således inte nödvändigtvis skyddar användarens integritet. När du registrerar dig i en nättjänst lönar det sig att samtidigt kontrollera och eventuellt ändra sekretessinställningarna. Standardinställningen är ofta att användaruppgifterna visas offentligt.
Anvisningar för hantering av nätidentitet och sekretess i sociala medier:
- Fundera vilka personliga uppgifter du vill publicera och till vem.
- Kontrollera i användarvillkoren hur din integritet är skyddad samt hur och i vilket syfte dina personuppgifter kan användas.
- Lita inte för mycket på att sekretessinställningarna skyddar dina uppgifter. Det kan förekomma tekniska fel eller datorattacker. Användarvillkoren kan också förändras.
- Kontrollera i sekretessinställningarna vilka av dina uppgifter som visas offentligt och vilka som är privata. Ändra vid behov standardinställningarna.
- Vanligtvis kan du publicera ditt namn, användarnamn och din profilbild på nätet. Däremot lönar det sig att vara betydligt försiktigare med e-postadress, hemadress, telefonnummer, födelsetid eller privata fotografier, som du helst inte ska publicera.
- Lösenord, kreditkortsnummer, pinkoder, bankuppgifter och personbeteckning ska du aldrig ge ut på nätet.
- Undvik att använda samma lösenord i olika tjänster. Använd aldrig samma lösenord i sociala medietjänster som i din e-post.
- Fundera vilka uppgifter du vill ge ut om dig, de kan användas även i kommersiella eller icke-önskade syften.
- Ge inte ut andras uppgifter, till exempel e-postadresser, användarnamn eller dylikt.
- Tänk dig för innan du deltar i tävlingar eller reklamkampanjer i sociala medier – dina uppgifter kan användas på ett sätt du inte vill. Ge på inga villkor ut andra användares e-postadresser eller övriga användaruppgifter i tävlingar eller reklamkampanjer.
Delning av material och egna alster
I sociala medieapplikationer måste användarna avgöra om de vill dela sina alster (t.ex. fotografier och videor) offentligt eller endast med en viss användargrupp. Användarna ska också avgöra vem som får ändra eller bearbeta deras alster. I största delen av alla applikationer får användarna själva besluta om sitt materials offentlighet, men i en del applikationer är materialet enligt standardinställningarna offentligt och tillgängligt för alla.
Det är ofta klokt att dela material endast med en viss grupp eller begränsa åtkomsträttigheterna. Det är bästa sättet att förhindra att materialet eventuellt används på fel sätt. Syftet med sociala medier är ju å andra sidan just att publicera material öppet i användargemenskapen. Materialets egenskaper inverkar förstås på om det är värt att publicera offentligt eller inte. Privata fotografier lönar sig att visa endast för de egna vännerna medan naturfoton åter går bra att publicera öppet på nätet.
Sociala medieapplikationer kan ha olika grad av öppenhet:
| Helt öppen |
|
| Delvis öppen |
|
| Sluten, registrering krävs |
|
| Sluten, inbjudan/bekräftelse krävs |
|
| Sluten, dold |
|
Övningsuppgift: Sociala medier och materials offentlighet
- Diskutera på en allmän nivå med eleverna om vilken sorts material eller exempelvis bilder de
1) skulle vilja publicera eller 2) inte skulle vilja publicera:
a. för sina kompisar
b. på klassens anslagstavla
c. på skolmatsalens vägg
d. på en släktträff
e. i tidningen
f. på TV - Fundera tillsammans med eleverna på vilka sociala medietjänster och -verktyg som motsvarar publicering för kompisar, på klassens anslagstavla etc.
Du kan använda nedanstående tabell som hjälp.
Beskriv på allmän nivå:
| Vilken sorts material eller till exempel bilder skulle du vilja publicera? | Vilken sorts material eller till exempel bilder skulle du inte vilja publicera? | ||
|---|---|---|---|
| a. för kompisar | För en begränsad användargrupp i sociala medier (t.ex. på Facebook) | ||
| b. på klassens anslagstavla | För en begränsad användargrupp i sociala medier (t.ex. på Facebook) | ||
| c. på skolmatsalens vägg | För en begränsad användargrupp i sociala medier (t.ex. i elevernas blogg eller wiki) | ||
| d. på en släktträff | Offentligt eller för en begränsad grupp i sociala medier, t.ex. på YouTube eller Flickr | ||
| e. i tidningen | Offentligt i sociala medier, t.ex. i en blogg eller wiki | ||
| f. på TV | Offentligt i sociala medier, t.ex. på YouTube eller Flickr |
