Pedagogisk användning av sociala medier

I undervisningssammanhang är det särskilt viktigt att observera hur och i vilket syfte sociala medier och applikationer används – användningen av sociala medier har i sig inget värde. Om sociala medieapplikationer används lärarcentrerat, kan det ur pedagogisk synvinkel hämma undervisningen. Om sociala medier däremot används för att producera kunskap gemensamt, kan det åter leda till pedagogiska arbetssätt som berikar undervisning och lärande och som annars inte hade varit möjliga.

Användningen av sociala medier kan granskas utifrån metaforerna för lärande/sakkunskap (Paavola et al. 2002, 2004). Undervisnings- och inlärningssituationen kan ses som informationsdelning eller -anskaffning, delaktighet eller kunskapsskapande. Dagens syn på lärande och de nationella läroplanerna betonar elevernas roll som aktiva kunskapsproducenter.

Informationsdelning

Sociala medieverktyg, såsom Twitter, Facebook, Youtube och förstås bloggar och wikier ger oss möjlighet att snabbt och enkelt publicera och dela information på nätet. Det här kan ofta ändå leda till enkelriktad kommunikation, utan att vi helt har förstått eller kunnat utnyttja verktygens övriga egenskaper eller deras ursprungliga syfte. Med tanke på elevens lärprocess torde det inte vara någon skillnad om läraren skrivit sina anteckningar på en transparang eller i en blogg.

Delaktighet

I sociala medier tillhör och deltar användarna i olika gemenskaper, som delar tankar, information och mediematerial sinsemellan. Gemenskaperna är oftast s.k. intressegemenskaper, som består av ett nätverk av användare som är intresserade av samma sak eller tema. Deltagandet i en gemenskap, dess verksamhet och diskussion skapar grund för gemensamma betydelser och gemensam förståelse, som ofta är mera utvecklad än en enskild människas förståelse. Utvecklingen av förståelse och sakkunskap är verksamhet, där sociala medieverktyg tillför ett betydande mervärde. Genom att aktivt delta i gemenskapen socialiseras eleven till dess kultur och tillvägagångssätt.

I dagens informationssamhälle kan medborgarna också till stor del delta i och påverka beslutsfattande på nätet och via sociala medier. Många kommuner och aktörer inom statsförvaltningen erbjuder kanaler där medborgarna kan delta och påverka beslutsfattande, till exempel finns det på många kommuners webbplatser möjlighet att kommentera och ge respons på stadsplaneringen. Också olika folkrörelser och organisationer använder sociala medier som verktyg för att snabbt förmedla information och sammankalla stora människogrupper.

Kunskapsskapande

Sociala medier gör det möjligt att producera kunskap gemensamt. Wikiverktygen är exempelvis utvecklade för gemensamt skrivande, så att flera personer kan skriva, bearbeta och kommentera samma text. Nätverktygen för med sig nya sätt att skapa och vidareutveckla kunskap med olika kommunikationsformer som kännetecknas av öppenhet, interaktion och jämlikhet. När man ser på sociala medier ur synvinkeln producent-konsument (prosumer), är alla både konsumenter och producenter, produktionen av kunskap är inte centraliserad eller centralt reglerad.

Ett bra exempel på hur kunskap skapas och produceras gemensamt är det i Finland kända operativsystemet Linux. Nätet och dess diskussionsforum har fungerat som plattform för den omfattande utvecklingsgemenskapen.

Pedagogiska användningsområden för sociala medier

Gemensamt skrivande, processkrivande och processdokumentation (t.ex. wikiverktyg)
Inlärningsdagbok eller dagbok över inlärning i arbetet (t.ex. blogg)
Nätdiskussion (t.ex. diskussionsforum)
Handledning vid distansundervisning (t.ex. chattverktyg)
Bearbetning och publicering av elevernas portföljer
Publicering av elevernas alster (t.ex. bilder och videor)
Bearbetning och publicering av skolans nättidning
Som nätbaserad lärmiljö, t.ex. vid gemensamt kunskapsskapande eller undersökande lärande
Simulering av sociala situationer, t.ex. i umgängesfostran eller språkundervisning (virtuella miljöer och -världar)
Påverkan, nätdemokrati och aktivt medborgarskap
Åsiktsbildning och argumentation i gemenskaper
Anskaffning av material (t.ex. bilder, videor)
Planering, utveckling

Källor:
Paavola, S., Lipponen, L., & Hakkarainen, K. (2002). Epistemological Foundations for CSCL: A Comparison of Three Models of Innovative Knowledge Communities. In G. Stahl (Ed.), Computer Support for Collaborative Learning: Foundations for a CSCL community. Proceedings of the Computer-supported Collaborative Learning 2002 Conference (pp. 24-32). Hillsdale, NJ: Erlbaum.
Paavola, S., Lipponen, L., & Hakkarainen, K. (2004). Models of Innovative Knowledge Communities and Three Metaphors of Learning. Review of Educational Research, 74(4), 557-576.