Vad är KänGuru?
KänGuru är avsett som ett stödmaterial som möter informationssamhällets ständigt nya krav. Materialet som utvecklats utgående från dagens pedagogiska perspektiv och tankevärld kan användas av lärare och inom lärarutbildningen. Syftet är också att underlätta rektorernas arbete genom idéer och uppslag om hur rektorernas vardag kan utvecklas med hjälp av informations- och kommunikationsteknik.
Materialet, dess olika delar och övningsuppgifterna kan mångsidigt användas inom olika former av fortbildning – såväl vid närundervisning, e-lärande som vid kollegialt stöd. Materialet passar också bra för studiecirklar eller självstudier på nätet.
KänGuru består av sex delar:
Skolans mål
Arbetskultur
Pedagogiska metoder
Datatekniska lösningar
Lärargemenskap
Ledarskap
Delarna är planerade så att de kan användas parallellt. För att kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknik i undervisningen på ett mångsidigt sätt lönar det sig att läsa igenom samtliga delar. De innehåller praktiska exempel och idéer om hur man kan utveckla nya metoder och lärmiljöer. Rektorerna får dessutom modeller för sitt pedagogiska ledarskap. Delarna kan emellertid också läsas som separata helheter.
Varför lönar det sig att använda KänGuru?
En mångsidig användning av informations- och kommunikationsteknik främjar utvecklingen av hela lärmiljön och skolans ledning.
Lika möjligheter för eleverna
Enligt grunderna för läroplanen ska informations- och kommunikationsteknik (IKT) integreras i olika läroämnen. Som fristående läroämne kan IKT erbjudas som valfritt ämne. Med tanke på jämlikheten mellan eleverna måste skolan kunna ge varje elev sådana färdigheter som förutsätts i informationssamhället.
Användning av IKT i skolvardagen
Informations- och kommunikationstekniska färdigheter kan anses höra till allmänbildningen. Alla lärare borde utöver tekniska färdigheter även ha grundläggande färdigheter i att använda IKT i undervisningen. Till följd av den snabba teknologiska utvecklingen är det viktigt att kontinuerligt upprätthålla och utveckla sina färdigheter. Mångsidig användning av IKT i undervisningen, i olika nätverk och i samarbetet mellan hem, skola och elever samt inom den offentliga förvaltningen borde vara en del av alla skolors vardag.
Kollektiv intelligens
Användningen av IKT borde knytas tätt till skolans strategi och hela lärgemenskapen. Det är viktigt med gemensam planering och kollegialt stöd om man vill uppnå fungerande lösningar och utbildningsmodeller. IKT möjliggör och stödjer särskilt bra nätverksbildning samt utbyte och mångsidig användning av kunskap.
Med informations- och kommunikationsteknikens hjälp kan lärare och elever aktivt vara med och utveckla skolans och läroanstaltens verksamhet. De nya användningssätten förändrar också gradvis skolans verksamhetskultur och den sociala gemenskapen ökar.
Den innovativa, dynamiska skolans egenskaper
Användningen av digital teknik har delat skolorna i framgångsrika pilotskolor med goda resurser och vanliga skolor som har mindre resurser att använda teknik. Rektorn, lärargemenskapen och den organisation som ligger bakom en skola, exempelvis kommunens skolväsen, spelar en viktig roll för utvecklingen av gemensamma arbetssätt och tillämpningen av ny teknologi. Det är viktigt att fundera på skolans egenskaper i fråga om IKT och IKT-användning för att få till stånd verkliga pedagogiska reformer.
Den indelning som används i KänGuru motsvarar Liisa Ilomäkis och Minna Lakkalas undersökningar som belyser IKT:s roll i skolan. Undersökningarna omfattade intervjuer med lärare och rektorer, iakttagelser från lektioner där man använde datateknik samt elev- och lärarenkäter. Undersökningarna genomfördes 2000–2004 i samband med en utvärdering i Esbo och 2009–2011 inom forskningsprojektet Undervisningsteknologi i skolans vardag (OPTEK) som finansierades av Tekes.
Utgående från dessa undersökningar och tidigare forskning och teori utarbetades en modell som särskilt fokuserar på de egenskaper som ser ut att främja skolans utveckling med hjälp av den senaste teknologin. I modellen kombinerades undersökningarna om skolans utveckling, innovationer och spridningen av dem, med forskning om pedagogiska metoder, i synnerhet med tanke på gemensamt kunskapsskapande. Centrala element är skolans visionsnivå, eller målmedvetenhet, skolans gemensamma arbetskultur, pedagogiska synsätt och metoder, informations- och kommunikationstekniska resurser, samarbetet i lärargemenskapen samt skolans ledarskap och nya ledningsmetoder.
Källor:
Ilomäki, L., & Lakkala M. (2011). Koulu, digitaalinen teknologia ja toimivat käytännöt. I: M. Kankaanranta & S. Vahtivuori-Hänninen (red.), Opetusteknologia koulun arjessa II (ss. 47–67). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos, Jyväskylän yliopisto.s
