Lärarnas och elevernas digitala kompetens

Lärarna – liksom den vuxna befolkningen överlag– har vanligen grundläggande IT-kunskaper och kan alltså använda ordbehandlingsprogram och Internet, och utöver det naturligtvis de program som behövs i arbetet. Lärarnas kunskaper beror på ålder, kön och motivation men största delen av lärarna har problem med att tillämpa IKT i sin undervisning. Lärarna borde därför ha tillgång till såväl tekniskt stöd för att kunna använda utrustning och program, som pedagogiskt stöd för att kunna använda tekniken ändamålsenligt i undervisningen. Det tekniska stödet är i allmänhet bättre ordnat, eftersom det finns ett klart behov och det innehållsmässigt är lättare att konkret definiera. Det är svårare att utveckla ett pedagogiskt stöd, eftersom det automatiskt inte ingår i lärarens arbete att söka och be om pedagogiskt stöd.

Elevernas – barns och ungas – kunskaper är annorlunda till sin karaktär än vuxnas. De har breda kunskaper och vet lite om allt. Tekniken är på ett naturligt sätt integrerad i deras dagliga liv men samtidigt kan de ha bristfälliga kunskaper i att använda olika verktygsprogram. Det finns en klyfta bland de unga i fråga om digital kompetens och en del behärskar endast nöjesanvändning, vilket närmast gör dem till konsumenter av digital teknologi. En del unga använder digital teknik för att spela och dylikt, men också för att producera information, för kreativa intressen, lärande och tankeutveckling. Sådana ungdomar får en övergripande förståelse och kunskap om teknologins karaktär, möjligheter och utmaningar.

Undersökningar visar också på en digital klyfta mellan elever och lärare: den digitala teknik som används i skolan är omodern och används för mindre meningsfulla uppgifter. Tekniken som används på fritiden är ny, utmanande och inspirerande social växelverkan. En viktig utmaning för skolan och undervisningen är därför att å ena sidan se till att den teknik som används är modern och används på ett meningsfullt sett, och å andra sidan att alla elever och studerande lär sig använda tekniken för lärande, arbete och kreativa uppgifter.

Källor:
Ching, C., Basham, J., & Fang, E. (2005). The Legacy of the Digital Divide. Gender, Socioeconomic status, and Early Exposure as Predictors of Full-Spectrum Technology Use Among Young Adults. Urban Education, 40, 394–411.
Ilomäki, L. (2008). The effects of ICT on school: teachers' and students' perspectives. Doctoral dissertation, University of Turku, Series B, Humaniora, 314.
Pedersen, S., Malmberg, P., Christensen, A. J., Pedersen, M., Nipper, S. Graem, C. D., et al. (Eds.). (2006). E-learning Nordic 2006. Impact of ICT on education. Copenhagen: Ramboll Management.