Datorer
Vid anskaffning av datorer är det skäl att åtminstone tänka på följande faktorer: datorernas och programmens pedagogiska lämplighet och användbarhet, datorernas storlek och mobilitet, vilket utrymme datorerna kräver, datorernas operativsystem samt datorernas och programmens kostnadseffekt. I synnerhet när man jämför större helheter är det skäl att glömma den enskilda datorns pris och försöka beräkna de totala driftskostnaderna under datorns livscykel (TCO – Total Cost of Ownership).
I de finländska skolorna är datorerna oftast stationära skrivbordsdatorer (PC) eller bärbara datorer. Utöver dem finns det också andra bärbara terminaler som lämpar sig för olika situationer, t.ex. mobila telefoner, pekskärmsplattor, MP3-spelare eller GPS-navigatorer. Tänk på förhand på förvaringen, laddningen och utlåningen av den mobila utrustningen. Exempel på metoder som visat sig fungera bra är elektroniska bokningskalendrar, lånekort och tillräckligt stora förvaringsutrymmen.
Mobila vagnar och skåp där man kan förvara bärbara datorer har blivit vanliga också i Finland. Om man planerar att skaffa sådana är det särskilt viktigt att tänka på deras mobilitet och pris men också på frågor som gäller underhåll och laddning. Batteriet dör, om en bärbar dator eller terminal hela tiden är på laddning. Det finns många lösningar på det här problemet på marknaden. Vagnlösningar erbjuds av bl.a. följande europeiska företag: Lapcabby, Parat, LapSafe, Leba Innovation, Bretford, HP och Apple.
Utöver skolornas egna datorer är det, i synnerhet på andra stadiet, förnuftigt att i undervisningen låta de studerande använda den datatekniska utrustning som de eventuellt bär med sig. I det fallet måste man speciellt tänka på frågor som gäller skolans trådlösa nät samt hur utrustningen ska förvaras och laddas.
I Finland är skolornas datorer huvudsakligen utrustade med operativsystemet Microsoft Windows, alternativt med operativsystemet Linux eller IOS (Apple). Datorerna kan också ställas in så att de varje gång frågar vilket operativsystem användaren vill välja (multiboot).
Vid sidan om fristående arbetsstationer har användningen av s.k. tunna klienter (ThinClient) ökat. Tunna klienter innebär att maskinerna i sig själva bara är dumma terminaler som när de startas laddar ned operativsystemet och programvaran från en server. Genom sådana lösningar kan man få ett kostnadseffektivt och centraliserat system, som kan användas antingen med separata små tunna klienter eller med äldre PC-datorer.
Förutom terminalen behövs en bra server och tillräckligt bra nätverk. Systemet med tunna klienter begränsar inte valet av operativsystem. Det finns också mobila tunna klienter (t.ex. WYSE) på marknaden. När man funderar på tunna klienter är det viktigt att komma ihåg att program som kräver hög kapacitet (t.ex. videoeditering och bildbehandling) inte nödvändigtvis fungerar i dem.
