Arbetshelheter som omfattar flera lektioner
Den här sidan innehåller exempel på arbetshelheter som omfattar flera lektioner, där digital teknologi används på ett mångsidigt sätt, kunskap produceras gemensamt och långsiktigt och eleverna själva tar ansvar för att planera, genomföra och utvärdera sin egen och den gemensamma arbetsprocessen. Exemplen har sammanställts inom forskningsprojektet Opetusteknologia koulun arjessa, det EU-finansierade projektet FICTUP (Fostering ICT-Usage in Pedagogica practices) och samlats in av finländska lärare i samband med produktionen av KänGuru-materialet.
Kunskap om människans biologi genom undersökande lärande
Arbetshelheten som Pirjo Mäkiranta genomförde i årskurs 5 i Koulumestarin koulu gick ut på att eleverna bekantade sig med människans biologi genom undersökande lärande. Undervisningsgruppen bestod av tre parallellklasser, som undervisades av två lärare samtidigt.
Under den första lektionen skrev alla elever ner i ett häfte vad de vet om människan sedan tidigare. Under följande lektion skulle eleverna formulera frågor om människans biologi. Det gick till så att eleverna delades in i fyra grupper och varje grupp sammanställde frågor genom att diskutera med varandra med hjälp av chattverktyget i lärmiljön OPIT. Varje elev hade tillgång till bärbar dator. Fördelen med chattverktyget var att diskussionen dokumenterades så att läraren senare kunde sammanställa frågorna för vidare bearbetning. Samtidigt fick eleverna övning i saklig webbdiskussion och nätetikett. Den ena läraren gick runt i klassen medan eleverna chattade, den andra följde med gruppernas diskussioner på nätet. Vid behov ingrep lärarna om diskussionen blev osaklig eller kom in på sidospår och såg till att eleverna arbetade på ett sakligt sätt.
Processen fortsatte under de följande lektionerna så att eleverna sökte svar på frågorna på nätet. Samtidigt gick klassen under lärarens ledning igenom hur man söker information och använder webbsidor på ett tryggt sätt.
Planering av framtidens skola som ett virtuellt samarbete
Lärarna Janne Nissinen i Koulumestarin koulu i Esbo och Otto Leskinen i Metsokankaan koulu i Uleåborg genomförde tillsammans ett projekt i årskurs 5 som handlade om framtidens skola. Den första lektionen inleddes med gemensam brainstorming, så att eleverna chattade om hur framtidens skola ser ut. Eleverna delades in i grupper, så att alla grupper innehöll elever från bägge skolorna. Eleverna skulle sedan diskutera på nätet om vilka egenskaper som kännetecknar framtidens skola. Lärarna följde med arbetet och ingrep vid behov i diskussionerna både i klassen och på nätet. Lärarna i de båda städerna hade också videokonferensförbindelse med varandra.
Under de följande lektionerna skapade eleverna utgående från idéerna modeller för framtidens skola av pappersmassa. Via videkonferensförbindelsen visades skapelserna för eleverna i den andra klassen.
Undersökning av släktspråk som gemensam arbetsprocess
Under Päivi Lehtis ledning undersökte elever i årskurs 9 i Torpparimäen peruskoulu under några lektioner språk som är besläktade med finskan genom att sammanställa en presentation parvis eller i små grupper. Varje par eller grupp valde ett tema eller en fråga som utgångspunkt för sin presentation. Grupperna arbetade med sin gemensamma presentation på Google Docs och använde Internet och böcker som informationskälla. På lektionerna användes bärbara datorer (som var anslutna till skolans trådlösa nätverk) och arbetsstationer i skolans korridor men i viss mån arbetade grupperna också med sina presentationer hemma. Under processens gång skrev grupperna en inlärningsdagbok på en icke-offentlig blogg som endast eleverna hade tillgång till, utgående från stödfrågor som de fick av läraren. Avslutningsvis skapade grupperna en presentation av sitt arbete på PowerPoint och funderade i samband med det också på vad som kännetecknar en bra PowerPoint-presentation. Den färdiga presentationen visades sedan för de andra eleverna. I arbetshelheten ingick också en utvärdering, där arbetet och slutresultaten utvärderades både i grupperna och i hela klassen.
Bekanta sig med en bok och en författare
I undervisningshelheten som Laura Niemi genomförde i Porolahden peruskoulu bekantade sig elever i årskurs 7 med en valfri bok och fördjupade läsupplevelsen genom att sammanställa olika presentationer av boken. Arbetet utfördes under flera modersmålslektioner. Alla elever läste först boken och skrev sedan bl.a. ett brev till en av huvudpersonerna. De gjorde också en mera omfattande uppgift som bestod i att skapa en broschyr om boken. Broschyren framställdes i datasalen med programmet Publisher under 3–4 lektioner. Eleverna använde en broschyrmall och infogade den text de skrivit samt sökte och bearbetade bilder och infogade dem i broschyren. Vid behov sökte eleverna ytterligare information och bilder till sin broschyr på nätet. Alla elever arbetade individuellt men de utbytte respons om broschyrerna och utvecklade dem utgående från responsen.
Undersökning och förklaring av växtplatsfaktorer
I det här projektet undersöker elever i årskurs 1–6 gårdsväxter, planerar en enkel försöksplantering utgående från växtplatsfaktorer samt organiserar och delar dokumenteringen av undersökningen i nätbaserad lärmiljö. Det finns en detaljerad beskrivning och tre korta videosnuttar (på finska) på nätet, som beskriver det pedagogiska genomförandet av projektet.
Redigering av en skoltidning
Eleverna i årskurs 1–6 lär sig hur en tidning blir till genom att själva fungera som redaktion för den egna skolans nättidning. Det finns en detaljerad beskrivning och tre korta videosnuttar(på finska) på nätet som beskriver det pedagogiska genomförandet av projektet..
Multimedial sagobok
En multimedial sagobok som lämpar sig för årskurserna 1–6, som utöver text innehåller bilder och ljud. Eleverna producerar materialet till sagoboken med hjälp av dator. De färdiga texterna överförs till ett program på den interaktiva tavlan och sagorna läses högt. Ljudet sparas tillsammans med boken, varje ljudspår på en egen sida. Sagofigurer som eleverna ritat infogas också på sidorna.
Borgprojekt
Eleverna i årskurs 1–6 bekantar sig med medeltiden under lektioner i bildkonst, gymnastik, modersmål, musik, miljö- och naturvetenskaper samt historia. I projektet läser och lyssnar de till Dagbok från riddarborgen, lever sig in i historien och skriver en egen historia om ämnet samt gör en pjäs i mindre grupper. I teckning ritar de en karta över omgivningen runt borgen och en bild av borgen. Höjdpunkten är när eleverna gemensamt bygger en miniatyrmodell av borgen i klassrummet. På musik- och gymnastiklektionerna dansar de medeltida danser och bekantar sig med medeltida musik. I teknisk slöjd smider de en klädhängare. I textilslöjd tillverkar de dockor till en dockteater.
Skriftlig beskrivning av genomförandet (på finska)
Videosnutt från projektet
Identifiering av växter i närområdet och insamling av växter till ett herbarium
Herbarieprojektet kan genomföras i alla årskurser 1–6, så att det anpassas till läroplanen för ifrågavarande årskurs. Det kan också anpassas efter skolan. Utgångspunkten är naturforskning och i det här fallet ska eleverna samla in och identifiera växter som finns i skolans närmiljö. De kan antingen samla växterna eller digitalisera växterna i deras naturliga miljö. I övrigt är arbetsfaserna i projektet de samma.
Nyhetsstudio - produktion, publicering och respons
Syftet med projektet är att producera en färdig nyhet. Projektet inleds med att eleverna bekantar sig med nyheters struktur. Eleverna producerar i mindre grupper en nyhet som anknyter till den egna närmiljön. Nyheten spelas in i en nyhetsstudio som byggts i klassen. Till sist ser klassen tillsammans på nyheterna och utvärderar processen, sitt eget och andras arbeten.
I den lokala historiens fotspår
Historiens fotspår syns överallt i vår närmiljö. Det är spännande och intressant att lära sig iaktta och tolka dem. Man kan till exempel förklara omständigheterna kring sin egen stads eller stadsdels uppkomst utgående från de historiska byggnaderna i närmiljön. Kyrkor, herrgårdar, villor och industribyggnader från olika tidsperioder berättar sin egen historia om städernas uppkomst och historiska perioder. Man kan med hjälp av en stads historiska byggnadsbestånd söka svar på frågor som varför staden har uppkommit, varför den uppkom på en viss plats eller hurdant livet i staden varit under olika perioder.
I den lokala historiens fotspår är ett projekt som ingår i en historiekurs för årskurserna 7–9, där eleverna undersöker de historiska fotspåren i närmiljön och samtidigt bekantar sig med historieforskningens grundprinciper, metoderna att söka historisk information och den historiska informationens karaktär.
Jag och Internet
Hur ska eleverna lära sig "kommunikativa färdigheter som delaktighet, växelverkan och gemenskap" (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen)? Hurdana frågor som berör etik, moral och välbefinnande konfronteras eleverna med på nätet? Vad är yttrandefrihet på nätet? Vad är nätsäkerhet ur elevens synvinkel? Jag och Internet är en beskrivning av ett nätprojekt baserat på undersökande lärande, där målet är att finna svar på elevernas frågor om Internet.
GOAL = Go Outside And Learn
Idén med projektet var att eleverna inom ramen för skolans lektioner skulle lära sig matematik och naturvetenskaper på ett praktiknära sätt utanför klassrummet genom att iaktta och undersöka skolans närmiljö. Målet var att i projektet använda nya metoder för lärande och undervisning som skulle vara effektiva och intressera eleverna. Både elever och lärare sammanställde för varje delprojekt en presentation som beskrev arbetsprocessen, resultaten, upptagningarna (fotografierna) och utvärderingen. Eleverna skulle under varje lektion lösa problem som hängde ihop med ifrågavarande kontext och närmiljön. GOAL var ett typiskt exempel på kreativ problemslösning som en del av läroplanen och skolans tidsschema. Det internationella samarbetet gav både lärare och elever möjligheter till utbyte och jämförelse av idéer. Projektet genomfördes som en del av eTwinning.
Skriftlig beskrivning av genomförandet (på engelska)
Anvisning för uppgift (på engelska)
Exempel på elevarbete (på engelska)
Exempel på elevarbete (på engelska)
Faktaserie
I projektet i årskurs 1–6 sammanfattar eleverna huvuddragen i en faktatext som bildtexter. De ritar bilder till texterna, vilket är till hjälp särskilt för de elever som lär sig visuellt. Ämnet kan vara taget ur vilket läroämne som helst. Teckningen skannas och färgläggs på dator. Tilläggsuppgifter: Bilderna överförs till ett bildspel och textfälten görs på dator.
Skriftlig beskrivning av genomförandet (på finska)
Seriemall som eleverna kan skriva ut (.pdf)
Anvisning för faktaserien (PowerPoint-presentation på finska)
Träd och årstider
Syftet med lärprojektet i årskurs 1–6 var att iaktta förändringar i närmiljön och mångsidigt undersöka dem under läsåret med hjälp av ett visst träd. Arbetet som genomfördes i klassen, utomhus och i datasalen dokumenterades kontinuerligt i nätbaserad lärmiljö. Läsåret delades enligt årstiderna in i fyra perioder. Under perioderna arbetade eleverna i grupp och individuellt med uppgifter i bildkonst samt på nätet och i klassen med uppgifter som tangerade natur och miljö och modersmål. I den nätbaserade lärmiljön gav klassens maskot, en nallebjörn, instruktioner både muntligt (ljudfiler) och skriftligt.
Skriftlig beskrivning av genomförandet (på finska)
Forskarens anteckningspapper som eleverna kan skriva ut (på finska) (.rtf)
Elektroniska verktyg och utvidgad lärmiljö med Vesireitti
I Vesireitti (på finska) undersöker elever i årskurs 1–6 miljön på ett projektartat sätt med fokus på ett vattentema som läraren, eleven eller båda två väljer. Eleverna tillämpar undersökande lärande under projektets gång. Eleverna undersöker sin skola och dess närmiljö och skaffar ytterligare information om ämnet av olika sakkunniga och på besöksmål som läraren väljer. Materialet som samlas in bearbetas på elektroniska lärplattformer. Eleverna samlar in material med hjälp av olika digitala apparater. Under processen uppmuntras eleverna att filma, spela in videor, intervjua och göra anteckningar med apparaternas hjälp. Eleverna uppmanas att fråga sakkunniga på besöksmålen och att kontakta eventuella andra sakkunniga inom området. Exemplet anknyter till webbplatsen Teknoreitit.
Vår i skogen
I projektet Vår i skogen bekantar sig elever i årskurs 1–6 med skogen i skolans närmiljö under sex veckors tid. Målet är att eleverna lär sig beskriva, undersöka och förklara företeelser i miljö och natur och de förändringar som sker. I projektet tillämpas undersökande lärande, så att lärandet framskrider processartat när eleverna arbetar individuellt, parvis och i grupp både i klassrummet och i naturen.
Under projektet lär sig eleverna använda nätbaserad lärmiljö. I den nätbaserade lärmiljön övar de sig att bygga upp kunskap tillsammans, diskutera på nätet och att utföra uppgifter och dokumentera resultat. Eleverna övar sig dessutom på att använda några webbsidor på Internet för att skaffa information.
Visuellt lexikon för invandrare
I årskurserna 7–9 hänger invandrares inlärningssvårigheter i realämnen ofta samman med språkproblem. Ett bildlexikon med tydliga förklaringar ger invandrare och svagare elever bättre förutsättningar att lära sig svåra termer och därigenom större faktahelheter. I det här projektet producerar eleverna själva information till ett virtuellt lexikon som publiceras och används i verkligheten. Den enskilda eleven och läraren kan delta också med en mycket liten och anspråkslös insats.
Skriftlig beskrivning av genomförandet (på finska)
Anvisningar om produktionen av material till lexikonet (PowerPoint-presentation på finska)
Webbkurs: Från bildkonst till egna bilder
Den fördjupade gymnasiekursen Från bildkonst till egna bilder lämpar sig för både självständiga studier, studier i grupp och som stöd för närundervisning. Kursen är den fjärde fördjupade kursen i bildkonst i den nationella läroplanen.
Kursinnehåll:
- Under kursen bekantar sig eleverna med olika metoder att studera konstverk och med huvuddragen i den västerländska konsthistorien
- Eleverna fördjupar sin konstkännedom med hjälp av ett valfritt konstverk, som de beskriver genom bilder och ord i en egen mapp.
- Till sist skapar eleverna en visuell "kommentar" till konstverket, ett fritt verk, som innehållsmässigt och/eller visuellt utgår från konstverket.
Som webbkurs kan kursen genomföras friare utanför gymnasiets positionsschema och läsordning.
