Arbetshelheter som omfattar en-två lektioner

Syftet under lektionen i engelska som Arja Ruokanen höll i årskurs 5 i Torpparimäen peruskoulu var att eleverna skulle öva ordförrådet i de stycken som behandlades. Eleverna fick som uppgift att parvis eller i grupper på tre formulera frågor av orden i styckena, som de sedan skulle ställa till sina klasskamrater, som skulle gissa vilket ord det handlade om. Svaret på frågan var alltså själva ordet, men ordet fick inte ingå i frågan. För varje ord skulle eleverna formulera tre frågor eller vinkar, den första värd tre poäng, den andra två poäng och den tredje ett poäng.

Efter att eleverna fått uppgiften och delats in i grupper, flyttade de sig till datorer och skrev frågorna med hjälp av ordbehandlingsprogram. Slutligen skrev de ut frågorna och återlämnade dem till läraren för att användas nästa lektion.

Ordbehandlingsprogrammet var ett lämpligt och enkelt verktyg att skriva, formulera och spara frågorna med. Grupparbetet gav eleverna möjlighet att diskutera om språket och utbyta idéer och kunskap. Med hjälp av uppgiften genomfördes ordförrådsövningen så gott som obemärkt, men eleverna måste använda språket, eftersom de skulle formulera frågesatser och fundera på synonymer på det främmande språket. Uppgiften blev ännu meningsfullare på grund av att eleverna också senare ställde frågorna till sina klasskamrater, på samma sätt som när man leker med ord utanför skolan.

Eevariitta Mattilas modersmålslektion i årskurs 8 i Jakomäen peruskoulu ingick i en undervisningshelhet där eleverna bekantade sig med olika genrer i litteraturen. Under lektionen skulle eleverna med ett ordbehandlingsprogram skriva detektivhistorier som följetonger så att eleverna turvis skrev ett kort stycke i varje historia och sedan bytte datorer och historier efter några minuter. Varje elev skrev vidare på historierna ur ett överenskommet rollperspektiv (polis, skurk eller berättare). Rollerna delades ut i början av lektionen och sedan började alla elever skriva en historia tills läraren gav tecken att de skulle byta dator. Då bytte eleverna datorer och fortsatte skriva på en historia på en annan dator utgående från intrigen och sin egen roll. Ibland gav läraren eleverna något visst ord som de skulle använda i nästa textsnutt. Ordbehandlingsprogrammet fungerade som ett naturligt verktyg att skriva och bearbeta texten med och gjorde det möjligt att dela, spara och arbeta vidare med de gemensamma texterna. I och med att eleverna skrev historierna gemensamt tog de gemensamt ansvar för texterna. Läraren motiverade skrivuppgiften med att det alltid finns elever som upplever att de inte hittar på något att skriva och inte kommer igång med skrivprocessen om de jobbar ensamma. När eleverna skriver tillsammans utgör svaga färdigheter inte på samma sätt ett hinder, svagare skribenter inspireras av andras texter och den egna texten blir en del av den gemensamma historien. Rollerna gjorde det lättare för eleverna att hålla sig till historien.

Ämnet för Antti Vesivalos historielektion i årskurs 8 i Torpparimäen peruskoulu var kalla krigets kriser (Afghanistankriget, Koreakriget, Kubakrisen och Vietnamkriget). I början av lektionen höll läraren ett kort anförande om kalla kriget med hjälp av en schematisk bild på den interaktiva tavlan och frågade vad eleverna på förhand visste om ämnet. Elevernas egentliga uppgift under lektionen var att i grupper undersöka en av de fyra kriserna. Som primär informationskälla användes en bok men eleverna fick också ta hjälp av Internet och skolans webblexikon.

Eleverna delades in i fyra grupper och varje grupp skulle forska om en av kriserna. Läraren hade på skolans gemensamma nätverksenhet sparat en blankett skriven med ett ordbehandlingsprogram, innehållande en enkel tabell med de detaljer som eleverna skulle ta reda på om krisen: kontrahenter, händelser och slutresultat. En elev i varje grupp gick efter en bärbar dator, med vilken grupperna sökte fram blanketten på nätet, sökte information i källor, skrev svaren i blanketten och sparade det färdiga dokumentet på nätet.

När grupperna var klara med sina arbeten, visades varje grupps arbete på den interaktiva tavlan och klassen gick tillsammans igenom svaren. Läraren ställde preciserande frågor till varje grupp samt kommenterade och kompletterade svaren i blanketten och berättade samtidigt ytterligare bakgrundsfakta om kriserna. När Vietnamkriget behandlades visade läraren till exempel en videosnutt på nätet, som behandlade situationen i Vietnam på 1960-talet, i synnerhet de sociala skillnaderna som en orsak till krisen. Gruppernas skriftliga arbeten delades senare ut till alla elever.

Även om undervisningssituationen omfattade endast en lektion, utnyttjades den digitala tekniken mångsidigt och ändamålsenligt i arbetsprocessen och för att dela resultaten. Grupparbetet innehöll element av gemensam kunskapsproduktion, trots att tiden inte räckte till för långsiktig gemensam utveckling. Lärarens enkla strukturering utgjorde en bra ram för effektivt arbete. En mångsidig användning av olika informationskällor passar bra in i uppgiftens natur, eftersom en lärobok ohjälpligen ger en ganska snäv bild av komplexa företeelser. En grundlig användning av informationskällor hade å andra sidan krävt mera tid och handledning av läraren. Det fina med lektionen var att det fanns tid för att gå igenom resultaten tillsammans. Det fanns också tid för lärarens kommentarer, som kompletterade elevernas arbete. Svaren delades också senare ut som studiematerial till eleverna. Läraren kommenterade själv sin lektion genom att konstatera att "om man vill behandla fyra kriser på 60 minuter, så är det här det mest effektiva sättet."

I det här exemplet presenteras en morgonsamling som genomförs med hjälp av programmet Notebook på en interaktiv tavla. Eleverna övar sig att säga veckodagen, veckodagens färg, månaden, årstiden, vädret och datumet och att skriva sitt namn. Övningen är avsedd för undervisningen av autistiska elever men den lämpar sig också för annan nybörjar- och specialundervisning oberoende av årskursnivå.

Övningen kan fritt vidareutvecklas så att den fyller undervisningens behov så bra som möjligt. I slutet av den skriftliga beskrivningen finns länkar till videosnuttar med handledning och instruktioner om övningen.

Skriftlig beskrivning av genomförandet (på finska)