Distansundervisning och virtuell undervisning
Genom distansundervisning i realtid kan man bl.a. bredda språkutbudet, förbättra kvaliteten på undervisningen, göra utbildningen mera tillgänglig oberoende av var man bor och spara kostnader. Distansundervisningen kan stödjas med hjälp av olika sociala medieverktyg.
Ända sedan 1990-talet har undervisning ordnats, och ordnas fortfarande, med hjälp av videokonferensutrustning runtom i Finland, även om det börjar bli ovanligare. Undervisning med hjälp av videokonferensutrustning är som undervisningsform mest lik normal klassundervisning. I undervisningen används en skärm (television, projektor etc.) som är ansluten till utrustningen. Kameran styrs med fjärrkontroll. Bild- och ljudkvaliteten i den här sortens utrustning är i allmänhet ganska bra.
I videoundervisning är utrustningen placerad i ett rum och flyttas inte från en plats till en annan. Det här innebär en utmaning, eftersom eleverna måste befinna sig på en viss plats. Undervisningen kan ske mellan två punkter men med hjälp av en tilläggsdel kan också elever i flera skolor och kommuner delta. Tilläggsdelen som möjliggör kontakt mellan flera punkter skaffas antingen av värdkommunen eller som köpt tjänst. Kostnaderna kan bli ganska höga om många skolor deltar i videoundervisningen. På senare tid har användbara program och webbtjänster introducerats på marknaden, som gör det möjligt att kombinera videokonferensutrustning med en dator. Läraren kan använda t.ex. en dokumentkamera och en dator i undervisningen. Läraren kan ha både när- och distanselever. När antalet elever ökar, ökar emellertid också de pedagogiska utmaningarna.
Under senare tid har det blivit vanligare med webbkonferenssystem, varvid undervisningen och studierna i sin helhet genomförs via dator. Det innebär att eleverna, beroende på situationen, kan delta i lektionen på vilken dator som helst. Också i den här undervisningsmodellen kan läraren ha både när- och distanselever. Hela elevgruppen kan ha en mötesmikrofon och projektor till sitt förfogande, eller också använder alla egna datorer, kameror och mikrofonlurar. Läraren kan t.ex. använda en dokumentkamera eller skrivplatta.
En del webbkonferensprogram måste installeras, andra fungerar utan installering. De flesta program fungerar med normala hem-ADSL-anslutningar. Webbkonferenssystemen erbjuder många olika möjligheter till distansundervisning men kräver dock lite mer av deltagarna än traditionell videoundervisning. Programmens priser och egenskaper varierar men inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet finns det också möjlighet till förmånliga licenspris.
Följande faktorer måste alltid beaktas vid distansundervisning, oberoende av vilket system som används:
- Utbildning av alla parter: grundutbildning för läraren då distansundervisningen inleds och tilläggsutbildning i ett senare skede, introduktion för elever/studerande och utbildning för en eventuell assistent.
- Tillräckligt och kontinuerligt tekniskt stöd: i synnerhet när distansundervisningen inleds måste man avsätta resurser för tekniskt stöd. Läraren ska inte behöva klara av allt på egen hand.
- Övervakning av elever på grundskolestadiet: enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna ha en övervakare under lektionerna. Övervakaren kan t.ex. vara ett skolbiträde.
- Ersättning betalas till lärarna: olika sätt används. Vissa kommuner tillämpar en särskild koefficient för distansundervisningen, vissa har ett ansvarstillägg och vissa kommuner jämställer distansundervisning med närundervisning och betalar ingen extra ersättning. Det finns inga nationella direktiv om saken.
Andra viktiga frågor är upphovsrätten och betydelsen av kollegialt stöd för lärarna. Distansundervisningen förutsätter pedagogiska metoder som avviker från närundervisning. Distansundervisning i realtid kan också vara en del av s.k. flerformsundervisning, om den kombineras med en webbkurs.
Material som Utbildningsstyrelsen producerat för Distansgymnasiet finns på adressen edu.fi/distansgymnasiet.
