Användning av IKT i undervisningen

Teknikstödda undervisningsmetoder har undersökts en hel del under årens lopp. IKT utgör allt oftare till och med en central del av undervisning och lärande. Å andra sidan visar många undersökningar på att lärarna använder teknik i undervisningen på olika sätt. En del av lärarna använder IKT på ett modernt sätt så att de utgår från eleverna/de studerande och betonar gemenskap, kunskapsskapande och problemlösning i autentisk miljö samt elevernas/de studerandes delaktighet. I sådana fall är IKT ett verktyg och eleverna använder främst verktygsprogram, sociala medier på Internet och nätbaserade lärmiljöer. Elevernas datatekniska färdigheter utvecklas också under arbetets gång, i och med att de använder teknik på ett mångsidigt och ändamålsenligt sätt. En stor del av lärarna använder dock digital teknik främst enligt sina tidigare pedagogiska metoder som utgår från läraren och uppgifterna består främst av informationsutbyte, små projektuppgifter eller enkla övningsuppgifter.

Man kan granska olika uppfattningar om lärandets karaktär och teknologins roll med hjälp av tre metaforer:

• Metaforen för informationsanskaffning betonar lärandet som individuell anskaffning av information och undervisningen som ett så effektivt sätt som möjligt att förmedla relevant information och kunskap till eleverna. Man ser informationen som något som kommer utifrån, producerad av experter och färdigt definierad ("rätt" eller "fel"). Enligt den här uppfattningen kan man med teknikens hjälp effektivt förmedla lärostoffet, kanske till och med ersätta läraren. Traditionella övningsprogram och självstudiematerial grundar sig på den här metaforen.
• Metaforen för delaktighet grundar sig på tanken om att lärande innebär att växa in i en kultur, så att man samtidigt som man lär sig något inom en vetenskapsgren också lär sig vetenskapsgrenens tankesätt, metoder, attityder och handlingsmönster. Teknikens syfte är att eleverna blir delaktiga av de typiska metoderna inom läroämnet eller vetenskapsgrenen och växer in i dess kultur, exempelvis med hjälp av verktyg som används i autentiska arbetsuppgifter inom branschen.
• Enligt metaforen för kunskapsskapande grundar sig lärande på att man gemensamt skapar ny kunskap. Lärandet kan med andra ord liknas vid att forska, hitta på nya idéer, lösningar och metoder och utveckla dem tillsammans med andra. Konkreta exempel är projekt som baserar sig på undersökande lärande och gemensam problemlösning, där informationsinnehållet eller svaren inte ges på förhand, utan målet är att producera dem gemensamt under processens gång. Tekniken är då ett hjälpmedel i det gemensamma arbetet, så att idéer och produkter utbyts och utvecklas via nätet och eventuellt med hjälp av olika verktygsprogram.

Innovativa teknologistödda arbetsmetoder går ut på att läraren inte bara delar ut information eller uppgifter, utan mera fungerar som projektledare och organisatör som skapar förutsättningar för elevernas arbete och lär dem professionella och effektiva arbetssätt men samtidigt ger dem ansvar och utrymme för egen aktivitet. Ur den här synvinkeln har man beskrivit utmaningarna för planeringen och genomförandet av undervisningen med en modell som framställer en innovativ lärmiljö som fyra centrala element som borde stödjas jämnt och systematiskt med pedagogiska metoder.