Skolornas elektroniska kommunikation

Skolornas sätt att kommunicera spelar en viktig roll i samarbetet mellan hem och skola. Skolorna har traditionellt kommunicerat med hemmen med hjälp av t.ex. olika papperslappar, kontakthäften, föräldramöten och via telefon.

I och med att Internet och i synnerhet webbsidor blev vanligare under slutet av 1990-talet fick skolorna tillgång till egna webbsidor, e-post, textmeddelanden, olika publiceringssystem och webbaserade anslutningar (t.ex. Wilma).

Vid planeringen av elektronisk kommunikation är det viktigt att fundera på vilken kommunikationskanal som lämpar sig för målgruppen. Det lönar sig att välja olika kanaler beroende på om man kommunicerar med skolans elev/elever, elevernas vårdnadshavare, potentiella framtida elever eller allmänt med alla.

Det lönar sig också att i god tid komma överens om vissa spelregler: vilken kommunikationskanal som används, vem som sköter kommunikationen, när man kommunicerar och om vilka ärenden. Spelreglerna styr elevernas, lärarnas, skolans och hemmens kommunikation och förväntningar i önskad riktning. Julhälsningar som finns på webbsidorna ännu på våren glädjer ingen.

Den elektroniska kommunikationen har ökat antalet meddelanden och sänkt tröskeln för att ta kontakt, vilket också innebär att kommunikationen i dag kräver mycket mera tid av läraren eller rektorn. Människor som tar kontakt förväntar sig svar genast och gränsen mellan personalens arbete och fritid håller på att suddas ut.

I all kommunikation är det viktigt att minnas att informationen ska vara aktuell och korrekt. Ett skrivet eller publicerat meddelande går inte att ta tillbaka och meddelanden går mycket lätt att kopiera och vidarebefordra. Det lönar sig fortfarande att sköta besvärliga situationer öga mot öga för att undvika missförstånd.

De sociala mediernas genombrott som varit mycket på tapeten har fört med sig nya kommunikationskanaler som ligger närmare människornas fritid, såsom rektorers bloggar och skolors Facebooksidor. Genom dessa nya kommunikationssätt når man snabbt ut till en stor grupp, vilket gör att de lämpar sig bra för skolor. Sociala medier för med sig nya frågor, exempelvis när chefen lägger till sin underordnade som vän på Facebook eller uppdaterar sin status en fredag kväll. Man klarar sig bra i sociala medier, så länge man är medveten om fallgroparna och framför allt använder sitt sunda förnuft. Det är bra om anvisningarna gällande sociala medier ingår i utbildningsanordnarens övergripande strategi för användning av IKT i undervisningen.