Plagiering

Forskningsetiska delegationen definierar fusk i vetenskaplig verksamhet som vilseledande av vetenskapssamfundet och ofta också av beslutsfattarna. Delegationen fastställer plagiering, dvs. olovlig kopiering, som en form av fusk. Plagiering är att lägga fram någon annans forskningsplan, manuskript, artikel eller annan text eller avsnitt ur den som sin egen. Vid plagiering presenterar man en annans tankar och idéer i eget namn, men gör sig inte skyldig till egentlig kränkning av upphovsrätten, eftersom upphovsrätten skyddar verkets form, men inte dess innehåll. Vissa anser att plagiering i värsta fall är stöld. Också elever inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet kan göra sig skyldiga till plagiering, även om det inte är fråga om vetenskapligt skrivande på hög nivå.

Det är naturligtvis tillåtet, och i viss mån också önskvärt, att dra nytta av andras tankar och idéer i exempelvis sin egen uppsats, men i det fallet ska den ursprungliga källan anges i enlighet med god praxis eller givna anvisningar. Inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet tillämpas varierande system för att ange källor. Systemen varierar i hög grad per skola, läroämne och lärare.

Plagiering är relativt allmänt i synnerhet på lägre utbildningsnivåer. I högskolor och yrkeshögskolor har de studerande lärt sig att känna igen plagiering och risken att åka fast är stor. Det har blivit frestande att plagiera, för att det är så lätt. Det krävs ingen större ansträngning för att hitta texter och exempelvis scheman om nästan vilka ämnen som helst på nätet. Förutom att man med hjälp av sökmotorer och -verktyg (t.ex. på Wikipedia) kan söka information om ett ämne med bara ett sökord, finns det på nätet samlingar med färdiga essäer och uppsatser som anknyter till olika läroämnen (t.ex. www.kotiaine.com). Endast plagiering av skriftliga källor torde ha minskat.

Hur känner man igen plagiering?

En yrkeskunnig lärare som känner sina elever väl blir säkert misstänksam, om nivån på en elevs skriftliga prestationer plötsligt överstiger hans eller hennes normala nivå eller den allmänna nivån på ifrågavarande skolstadium. Lärare kan också få in uppsatser som påminner mycket om varandra. Ibland är till och med stavfelen identiska. I sådana fall är det bra att ta upp saken med eleven öga mot öga. Oftast visar det sig att eleven inte har varit medveten om saken eller inte tänkt efter. Med hjälp av sökmotorer (t.ex. Google) är det möjligt att hitta den ursprungliga källan till en text, om den finns publicerad på nätet. Det förekommer också program på marknaden, som är enkom avsedda för granskning av uppsatsers ursprung. De jämför texten med texter som sparats i databasen. Programmen ger till exempel en procentuell andel, som visar i hur hög grad skribenten har utnyttjat tidigare publicerade texter.

I synnerhet unga elever förstår inte att de gör något fel när de låter bli att nämna källan då de använder material som de hittat på nätet. Eleverna har kanske inte erfarenhet av att kopiera andras texter. Därför är det skäl att klargöra spelreglerna i ett så tidigt skede som möjligt. Det är bra att behandla saken i olika läroämnen, eftersom fortsatta studier inom olika områden i vilket fall som helst förutsätter användning av källor och korrekt hänvisningsteknik. Det lönar sig också att skriva in anvisningar om detta i skolans läroplan och studiehandbok.

I takt med att eleverna lär sig mera om plagiering ska man ingripa allt kraftfullare. Elevens ålder, utvecklingsnivå, studiernas längd och fas måste beaktas. Det finns många sätt att ingripa. När man ingriper vid plagiering och fusk är det viktigt att ha sinne för proportioner och att straffen gradvis blir strängare. Innan man kan och bör ingripa vid plagiering genom att tillrättavisa eller bestraffa, måste man kunna anta att den skyldiga förstår det klandervärda i sin handling. I vilket fall som helst ska man mycket bestämt ingripa vid plagiering, eftersom studiemoralen i övrigt fall kan sjunka. Den som gör sig skyldig till plagiering kan få en oförtjänt fördel på andras bekostnad, så också ur jämlikhetssynvinkel är det viktigt att ingripa.

Lagstiftaren erbjuder klara verktyg för att ta itu med problemet. Lindrigare straff kan fastställas i skolans anvisningar, exempelvis läroplanen. Sådana straff kan exempelvis vara att kursen underkänns eller godkänns villkorligt, så att eleven är tvungen att skriva en ny essä som godkänns. Vid användning av strängare straffåtgärder är det viktigt att se till att parternas rättsskydd tillgodoses. De inblandade ska höras och delges beslut i enlighet med förvaltningslagen och lagstiftningen som berör undervisningsväsendet. Gymnasieelever har till exempel fått skriftliga varningar för upprepad plagiering.

Enligt 36 § 1 mom. i lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (477/2003) kan en elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk ges högst två timmars kvarsittning eller en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om en elev fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter att ha fått kvarsittning eller en skriftlig varning, kan eleven avstängas för högst tre månader. Skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära straff.

Enligt 26 § 1 mom. i lagen om ändring av lagen om gymnasielagen (478/2003) kan en studerande som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen eller gör sig skyldig till fusk ges en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om den studerande fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter en skriftlig varning kan den studerande avstängas från läroanstalten för en viss tid, högst ett år, samt uppsägas från elevhemmet för en viss tid eller för den tid som återstår av studierna. Ovan nämnda åtgärder är disciplinära straff.

Innehållet i 25 § i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning (479/2003) är det samma som i 26 § i gymnasielagen. Om förfarandet vid användning av ovannämnda disciplinära åtgärder stadgas i ifrågavarande lagar. Förvaltningslagen (434/2003) innehåller kompletterande bestämmelser.

Rektorn ska stödja sina lärare, om det förekommer plagiering eller övrigt fusk. Rektorn ska se till att skolan genast tar itu med problemet och att de studerande behandlas jämlikt. Lärarna kan tycka att det är jobbigt att ta itu med fusk, i synnerhet om de upplever att de inte får tillräckligt stöd.

Material som anknyter till ämnet: