Jag som konsument

Lue teksti ja rastita sen perusteella ruudukkoon tekstiä parhaiten vastaava vaihtoehto.

Vi lägger ner en hel del pengar på mat. Maten tillhör de utgifter som du kan påverka genom att välja vad du sätter i matkorgen. Vad vi äter och hur vi tillagar maten har stor betydelse för miljön. Dessutom kan du minska din miljöpåverkan genom att äta mer ekologiskt och närodlat samt äta mindrekött och i stället mer av kikärter, bönor och linser, som är nyttiga alternativ till kött. Du kan spara pengar genom att koka en stor sats själv och frysa in i portionsförpackningar.

Undvik att bli lurad när du handlar på nätet. Var försiktig med att lämna ut ditt namn, personnummer och telefonnummer. Fundera på varför företagen behöver vissa uppgifter. Lämnar du ut ditt mobilnummer skulle numret i värsta fall kunna användas till att lura pengar av dig. Köper du mot faktura måste du lämna ditt personnummer för att de ska kunna göra en kreditupplysning. Några andra uppgifter behöver de egentligen inte. Får de pengarna genom förskottsbetalning ska de inte behöva något annat än leveransadress.

Kolla att det finns kontaktuppgifter, telefonnummer och adress till företaget på webbsidan. Då vet du vart du ska vända dig om du får problem. En webbsida som saknar kontaktuppgifter kan ses som en varningssignal. Ett företag som bara erbjuder en typ av betalning kan vara värt att kolla upp innan du handlar. En seriös näthandlare har ofta olika betalningsalternativ. Håll utkik efter en symbol som heter Trygg e-handel som finns på vissa sidor. Företag som är medlemmar där har blivit kontrollerade så att de följer gällande lagar och regler. Får du problem med ett företag som har den loggan kan du ringa direkt till Trygg e-handel för hjälp.

Man vet att man hamnar ut för utgifter för läkar- och tandläkarbesök, reparationer och annat, men inte när. Därför är det är bra med en buffert för framtida utgifter. Med bufferten kan du passa på att köpa grejer som du behöver på rea, du har råd att köpa kontant i stället för att hyra eller köpa på kredit. Bufferten bör dock vara lätt tillgänglig, exempelvis finnas på ett sparkonto i banken. Vid sidan av buffertsparandet vill du kanske målspara. Målet kan vara en cykel, en resa, en soffa, en bil eller kontantinsatsen till ett hus. Målsparar du på längre sikt kan du fundera på att placera pengarna i aktier eller fonder. Obligationer med kort eller lång löptid är också ett gott alternativ till det långsiktiga sparandet.

Att låna kostar alltid, men kostnaderna varierar för olika krediter. Skaffar du ett kreditkort är det smart att välja ett som gäller i alla butiker. Bankerna brukar ha en rimlig månadsränta för denna typ av krediter. Köper du en tv, en dator eller vitvaror blir du kanske erbjuden en så kallad räntefri kredit. Då måste du också vara noga med att din månadsbetalning når kreditgivaren i tid, annars måste du kanske betala en hög straffavgift.

Räkningarna måste betalas i tid, det vill säga senast det datum som anges på betalningskortet. När pengarna inte räcker till är ofta den första reaktionen att strunta i allt och hoppas att det löser sig nästa månad. Men när påminnelser och inkassobrev börjar hopa sig är det hög tid att ingripa. Här får du tre viktiga råd:

1. Förhandla med dina fordringsägare, avsluta eventuella kreditkonton och klipp sönder korten
2. Ta inte nya lån för att betala räntor och amorteringar samt
3. Vänd dig till budget- och skuldrådgivarna i din kommun om du behöver hjälp.

Källor:
www.konsumentverket.se/privatekonomi, hushållets kostnader
www.ungkonsument.se/Tema